I studien analyseras lokala policydokument för språkstöd i förskolan med fokus på hur de är uppbyggda och vilka språkliga normer och diskurser om flerspråkighet som kommer till uttryck i texterna. I takt med globalisering och migration har den språkliga mångfalden i svensk förskola ökat, vilket ses som en utmaning för förskollärare som enligt förskolans läroplan både ska stödja utvecklingen av majoritetsspråket svenska och samtidigt stödja barnens modersmål. Forskning visar att trots höga ambitioner med flerspråkig pedagogik är en enspråkig norm stark. Nio olika lokala policydokument analyserades utifrån Bacchis (2009) policyanalysmetod ”What’s the problem represented to be” samt Bernsteins (2000) begrepp klassificering. Resultaten tyder på att även om den lokala språkpolicyn syftar till att skapa en gemensam grund för förskolepersonalen att hantera språkutveckling för barn med flerspråkiga erfarenheter kan de diskurser som är inbäddade i språkpolicyn upprätthålla föreställningen om skillnaderna mellan barn med olika språkerfarenheter snarare än att stödja förskollärarna i att utveckla flerspråkig pedagogik. I stället för att hjälpa förskollärare med utmaningen att stödja alla barns språkutveckling fanns ett implicit bristperspektiv på de flerspråkiga barnen i de lokala språkpolicydokumenten. English abstract Framing linguistic diversity as a ’problem’ - an analysis of local language policies in ECE In this article we explore local language policy documents in ECEC, with a focus on how they are structured and which linguistic norms and discourses about multilingualism are expressed in the texts. Due to globalization and migration, the linguistic diversity in Swedish ECEC has increased. This is seen as a challenge for preschool teachers who, according to the preschool curriculum, are obliged to support the development of the majority language Swedish as well as the children’s mother tongue. Research shows that despite high ambitions with multilingual pedagogy, the monolingual norm is strong. Nine different local policy documents were analyzed based on Bacchi’s (2009) policy analysis method «What’s the problem represented to be» and Bernstein’s (2000) concept of classification. The results suggest that although the local language policy aims to create common ground for preschool staff to manage the language development of children with multilingual experiences, the discourses embedded in the language policy may perpetuate the notion of the differences between children with different language experiences rather than supporting the preschool teachers in developing multilingual pedagogy. Instead of helping preschool teachers with the challenge of supporting all children’s language development, in the local language policy documents there was an implicit deficit perspective on the multilingual children.